WRINKLES

Wrinkle, wrinkle go away/
go and sit on Doris Day.

Morgonmötet vid badrumsspegeln
är, med stigande ålder, frustrerande:
Vart tog de rosiga kinderna väg?
Den höga klara pannan
och de strama, släta anletsdragen.

Försöken att skoja till det
kan möjligen få det att rycka i mungiporna;
’Med så mycke’ rynkor i pannan kan du ju gänga fast hatten’
Jag vill dock gärna intala mig
att varje enskild rynka bär på ett minne.
En upplevelse.
Somliga glada.
Somliga inte fullt så glad.
Andra mejslade av sorg.

Och om minnena nu envisas
med att sitta på utsidan.
i ansiktet, så kan det ju vara en förklaring
till att minnet vacklar med stigande ålder.
Men jag vill gärna tro
att den slitna utsidan är ett kvitto
på att insidan har haft sina duster
och levt fullt ut.

Så, om jag i morgon bitti upptäcker en ny skrynkla
vid morgonmötet, kunna utropa:
’Hej där, va har du nu hittat på ?’
Go midda.
Q

.