NÄR LIVET FÖRSVANN

Plötsligt hände det. Livet försvann.

Ett slukhål öppnade sig framför mig.
27tum stort och alldeles svart.

Min dator dog.

Helt oväntat var det inte, den hade trilskats rejält innan.
I flera veckor om jag ska vara ärlig, så helt oväntat var det inte.
Det var fulla vidden jag inte insåg omedelbart; att livet försvann, i den form jag vant mig:
Inget flams på Facebook, inga mail, ingen tillgång till almanackan,
ingen kontaktbok. Alla mina jobb som var på gång,
videoklipp, texter i vardande och blivande.
Och bilder- alla bilder.
Och hela arkivet med gamla texter,
mina böcker och utbildningsmaterial jag gjort…
Kort sagt jag stod naken och helt utlämnad.

´Men mobilen då’, säger den observante, ’fungerade inte den?’
Jo, det gjorde den, tack och lov, hjälpligt.
Men det var som att titta på omvärlden genom ett sugrör.
Jag var ju insnöad på mina 27 tum.
Till vilken jag dessutom har en 20 tumsskärm som hjälpskärm.

Hur blev det såhär? Hur gör man sig så beroende?

På sätt och vis är jag faktiskt medskyldig.

I den tidiga delen av min karriär såg jag till att införa ordbehandling
på företagen jag jobbade på.
(Det är värt en en kria vid annat tillfälle.)
Men följden blev att det skapade behovet av datoriserat hjälpmedel.
Att återgå till gamla metoder var inte att tänka på.

Och med datorn väl på plats kom förbättringarna
slag i slag och steg för steg.
Vi applåderade dem, och införde dem i våra dagliga rutiner,
utan djupare reflektioner.
Det ar ju så praktiskt att ha allt samlat
på ett och samma ställe.
Samtidigt som vi utbildade oss till ingenjörer på halvtid, styrda
av slavens krav på uppdateringar, nya versioner och underhåll.

Alltnog, jag var fast på min egen inkompetensnivå.
Skräcken som lurad där i mörkret och det svarta hålet
var att allt det som samlats där i tekniklådan var förlorat.
Och, framför allt, att min backupmaskin där i min klädkammare
inte gjort sitt jobb.

När alla trix i boken testats återstod bara det ångestfyllda steget
rak ut i ovissheten;
som att hoppa från 10:an utan att kunna simma.

Trycka på ’radera hårddisk’.

Jag hade gjort allt detta en gång tidigare, av andra skäl,
så jag visste. För backup-maskinen fungerade enligt bruksanvisningen.
Men det är som liknelsen med sugröret igen.
Det tar 2 dygn hälla 1 TB från BU till hårddisk.

Men som du förstår fungerade det.
Även om tålamodet fick sig en hårdtest.

Allting bra igen?
Nja, Funderar på att byta den här 27”-häcken mot en nyare.
Och skapa mig själv ytterligare en tredygns frustration.

Man lär sig ju aldrig.
Q