ASSOCIATIONER

Den är konstig – skallen.

Där inne pågår en ständig process
man tydligen inte har någon som helst kontroll över.

Dels är det den där lilla killen som sitter på ena axeln
vänster tror jag – och viskar positiva saker i det örat.
Dels är det motsvarande kille på andra axel som hittar på elakheter.

Oförlåtliga ibland
om de därefter ekar ut
genom munnen.

Behöver jag säga att de aldrig är sams
eller tycker lika?

Se’n är det allt det andra som händer därinne,
däremellan.
Alla små minnesfragment som flimrar förbi
och jagar fram andra minnen ur samma förvaringslåda.

För jag ser det som att de ligger lådvis, snyggt sorterade
Inte nödvändigtvis i någon kronologisk ordning
eller någon annan sorteringsordning
man medvetet har koden till.

Text och musik är tydligen ett slags sorteringsbegrepp i min skalle:
Ordsekvenser kan göra att det dyker upp en melodisnutt i huvudet
eller en tonslinga eller rent av en ackordföljd som får ord.

Sonen sa vid något tillfälle, när ha höll tal till sina föräldrar:
’Jag växte upp i någon slags musikal.
Så fort man sa något brast föräldrarna ut i sång
som anknöt till orden.’

Sorry sonen.

För sådär det ju.
Associationer låter sig inte styras.

Lösryckta informationsbitar blixtrar förbi
och möter andra bitar.
Utan avsändare, utan tydlig källnotering,
ofta utan tidstämpel.
Och plötsligt krockar de med en annan bit
och så slår det tydliga blixtar.
Ett fyrverkeri som lyser upp i tankemörkret:

Den kombinationen
har man aldrig sett eller hört tidigare!

Man tror att man uppfunnit något nytt.

Fast det i själva verket bara är gamla minnen
som kombinerat sig med andra gamla minnen
på ett sätt man inte minns att man någonsin sett.

En skröna påstår att Povel Ramel lär ha startat sina skapardagar
med att spela igenom alla melodier han kunde.

Löddra kallade han det.

’Först då kunde jag veta
om det jag skapade var något nytt’

Efter ett liv i det som kallas ett kreativt yrke
är den klarsynta slutsatsen
att jag troligen inte hittat på något revolutionerande nytt
utan bara lyckats kombinera minnesfragment
– egna eller snodda –
till något som varit säljbart.

Tuff insikt.

Vilket påminner mig om…
Lägg av. Håll käften.

Jag har pensionerat mig.

Q